Ärade festpublik, bästa vänner av representativ demokrati, kära österbottningar, mina damer och herrar!
Arvoisat juhlavieraat, hyvät edustuksellisen demokratian ystävät, rakkaat pohjanmaalaiset, hyvät naiset ja herrat!
Det är med stor glädje jag idag har äran att framföra statsmaktens hälsning till 20-års jubilerande Österbottens Förbund och samtidigt gratulera oss alla närvarande till att vi tillsammans detta år kan fira 150 år av riksdagsarbete i vårt goda fosterland.
Olen hyvin iloinen siitä, että minulle on suotu kunnia esittää valtiovallan tervehdys 20-vuotta juhlivalle Pohjanmaan liitolle. Samalla minulla on ilo onnitella meitä kaikkia siitä, että tänä vuonna voimme yhdessä juhlistaa 150-vuotta jatkunutta säännöllistä valtiopäivätoimintaa Suomessa.
Jag vill genast till en början också passa på att hjärtligt tacka Österbottens Förbund för 20 år av träget och betydelsefullt intressebevaknings- och utvecklingsarbete för landskapets bästa.
Haluan myös heti puheenvuoroni alussa lämpimästi kiittää Pohjanmaan liittoa tarmokkaasta ja merkityksellisestä työstä maakuntamme puolesta viimeisen kahdenkymmenen vuoden aikana.
Syyskuun kahdeksantenatoista päivänä 1863 Aleksanteri II tervehti Suomen neljän säädyn edustajia valtiopäivien avajaistilaisuudessa Helsingin keisarillisessa linnassa, josta sittemmin tuli itsenäisen Suomen presidentinlinna. Hän korosti pitävänsä kiinni niistä perustuslaillisista valtaoikeuksista, joita hänellä oli Suomen edelleen voimassa olleiden perustuslakien mukaan. Samalla hän ilmoitti laajentavansa Suomen säätyjen oikeutta päättää verotuksesta ja esittää uusia lakiehdotuksia keisarille. Käytännössä tämä tarkoitti lupausta, että valtiopäivät kutsuttaisiin koolle säännöllisesti.
Vuonna 1869 säädettiin myös uusi valtiopäiväjärjestys, jota voidaan pitää ensimmäisenä todella suomalaisena perustuslakina. Toki sen malleina olivat kustavilaiselta ajalta peräisin olevat ruotsalaiset perustuslait: vuoden 1772 hallitusmuoto ja vuoden 1789 yhdistys- ja vakuuskirja, jotka ilmensivät vapaudenajan valtiosäädyiltä vallan kaapanneen Kustaa III:n poliittista tahtoa ja lähes itsevaltaisen kuninkaan valtaa.
Bästa festpublik, det är samtidigt skäl att konstatera att redan 1869 års lantdagsordning erkände och på grundlagsnivå fastställde folkrepresentationen som en del av statsförfattningen: De till lantdag sammankallade fyra ständerna, adeln, prästerna, borgarna och bönderna, representerade enligt lantdagsordningens första paragraf hela Finlands folk. Av stor betydelse var också att kejsaren hädanefter skulle sammankalla lantdagen regelbundet, det vill säga minst vart femte år. Så småningom etablerade sedan ståndslantdagen sina arbetsmetoder med utskott och plenum som lade grunden för riksdagsreformen i början på 1900-talet.
Vuoden 1905 suurlakko ja Venäjän samanaikaiset sotilaalliset tappiot loivat olosuhteet toteuttaa Suomessa eurooppalaisittainkin radikaali eduskuntauudistus. Suomen suuriruhtinaskunnan säätyvaltiopäivät hyväksyi 1.6.1906 uuden valtiopäiväjärjestyksen ja uuden vaalilain, joilla Suomeen luotiin yksinamarinen eduskunta sekä vahvistettiin yleinen ja yhtäläinen äänioikeus. Siirtymä säätyedustuksesta nykyaikaiseen kansanedustuslaitokseen oli mullistava: Äänioikeutettujen määrä kymmenkertaistui ja kuten hyvin tiedämme, naiset saivat ensimmäisinä Euroopassa oikeuden äänestää ja oikeuden asettua ehdolle vaaleissa.
Arvoisa juhlayleisö!
Voimassa oleva perustuslakimme tuli voimaan 1 maalikuuta 2000. Perustuslain osittaisuudistukset 1980- ja 90-luvulla mahdollistivat sen, että perustuslakiuudistus voitiin perustaa ajatukselle valtiosääntöperinteen jatkuvuuteen nojaavasta valtiosäännön kehittämisestä. Uudistuksella ei siten pyritty muuttamaan Suomen valtiosäännön perusteita, vaan siinä tukeuduttiin olennaisesti silloisten perustuslakien sisällöllisiin ratkaisuihin. Kyse oli kuitenkin valtiollisesti merkittävästä uudistuksesta ja valtiosäännön kehittämisestä. Uuteen, yhtenäiseen perustuslakiin koottiin kaikki Suomen perustuslaintasoiset säännökset.
I grundlagsreformen som trädde i kraft år 2000 stärkte man ytterligare den representativa demokratin och parlamentarismen. Efter flera decennier med stark presidentmakt ville man stärka riksdagens ställning som landets högsta statsorgan. Stärkandet av parlamentarismen framgår tydligt till exempel då man ser på hur grundlagens bestämmelser gällande regeringsbildningen och presidentens maktbefogenheter utformades.
Ärade festpublik,
tillsvidare har jag nästan uteslutande beskrivit vår representativa demokrati utifrån ett historiskt perspektiv. Vid ett tillfälle som detta är det naturligtvis också mycket befogat att blicka bakåt, men minst lika viktigt är att försöka analysera nuet och blicka framåt. Hur står det till med vår demokrati idag? Den här frågan har regeringen och särskilt vi på justitieministeriet sökt svar på då vi berett Finlands första demokratipolitiska redogörelse, som överlämnades till riksdagen för en månad sedan. Redogörelse synar en lång rad aspekter – allt från valsystem och medborgarinitiativet till skolornas demokratifostran och hörande av medborgarna och organisationer vid beredning av ärenden och lagstiftning. Redogörelsen slår fast demokratins utvecklingsbehov och definierar riktlinjerna för demokratipolitikens mål. Målen strävar till öppen delaktighet på lika villkor, och förväntas föra beslutsprocesserna närmare medborgarna och sänka tröskeln till samhällsdeltagande. Det här är mycket viktigt eftersom en fungerande demokrati bygger just på ett aktivt medborgarsamhälle. Samhället finns till för mänskan, och ju aktivare medborgarna är, dess bättre mår också demokratin.
Arvoisa juhlayleisö, suomalaisen demokratian tilaa on siis hiljattain arvioitu valtioneuvoston demokratiapoliittisessa selonteossa, joka annettiin eduskunnalle viime kuussa. Tutkimusten mukaan Suomi sijoittuu kansainvälisissä vertailuissa maailman kärkidemokratioiden joukkoon. Suomen valttina ovat vakaa poliittinen järjestelmä sekä avoin ja korruptoitumaton hallinto.
Suomalaisen demokratian suurimpina haasteina voidaan pitää äänestysaktiivisuuden laskemista ja osallistumisen eriarvoistumista. Tämä ei kuitenkaan ole pelkästään suomalainen ilmiö, vaan vastaavanlainen kehitys on havaittavissa kaikissa läntisissä demokratioissa. Taustalla on yhteiskunnallinen muutos, jossa politiikka ja puolueiden roolit ovat muuttuneet, ihmisten käytös ja valinnat ovat yhä yksilökeskeisempiä ja kansainvälistyminen ja talous vaikuttavat yhä vahvemmin poliittiseen agendaan. Myös työ- ja sosiaalipoliittiset tekijät kuten työttömyys, taloudellinen toimeentulo ja syrjäytyminen vaikuttavat kansalaisten osallistumisaktiivisuuteen.
Statsrådet har med sin demokratipolitik velat svara på de nya utmaningar som demokratin ställs inför. Målet med demokratipolitiken är att beslutsfattandet ska grunda sig på omfattande och jämlikt medborgardeltagande. Det är viktigt att utveckla nya sätt för medborgare att delta och påverka, ytterligare öka på förvaltningens öppenhet och växelverkan med intressenter och medborgare så att Finland även i framtiden utgör en av de bäst fungerande demokratierna i världen.
Bästa vänner, som avslutning vill jag ännu framföra några ord till dagens jubilar, Österbottens förbund.
I maj har det gått 20 år sedan Österbottens förbund såg dagens ljus. Det är en milstolpe väl värd att fira. Österbottens förbund är en viktig aktör och intressebevakare som under åren förtjänstfullt har medverkat till att utveckla hela landskapet och stärka vår konkurrenskraft både nationellt och internationellt. Med sina 15 kommuner och ca 180 000 invånare arbetar förbundet för landskapets väl och ve, för utveckling av de tre ekonomiska regionerna, Vasaregionen, Sydösterbotten och Jakobstadsregionen. Och målet har alltid varit klart, att stärka österbottningarnas välfärd, den österbottniska identiteten och landskapets konkurrenskraft. Det har man också lyckats mycket väl med och tillåt oss också att vara stolta över att landkapet Österbotten är det mest livskraftiga tvåspråkiga landskapet i vårt land. Svenskan och finskan sida vid sida, har faktiskt skapat förutsättningar för den österbottniska framgången. Vi österbottningar räds inte utmaningar och vi är öppna för nya idéer. I nationella sammanhang karaktäriseras vår region ofta som en framgångssaga.
Jag vill slutligen, både i egenskap av minister, riksdagsledamot och Österbottning rikta ett varmt tack till Österbottens förbund och samtidigt önska att vi tillsammans också i fortsättningen skall lyckas hålla vårt landskap välmående och konkurrenskraftigt. Österbotten är en fantastisk region att bo och leva i.
Haluan lopuksi, sekä ministerin, kansanedustajan että Pohjanmaalaisen ominaisuudessa lämpimästi kiittää Pohjanmaan liittoa hyvin tehdystä työstä viimeisen kahdenkymmenen vuoden aikana. Tehkäämme yhdessä työtä sen eteen, että Pohjanmaalla jatkossakin on hyvä asua, elää ja tehdä työtä.
