Den gångna veckan har varit tuff. Riksdagen har diskuterat landets ekonomi och oppositionen försökte fälla regeringen. Någon dundermedicin hade oppositionen ändå inte att erbjuda i interpellationsdebatten. Det är lätt att kritisera, men svårt att komma med trovärdiga alternativ!
Den ekonomiska krisen har förföljt oss sedan 2008, och utmaningen är att balansera upp både den offentliga och privata sektorn. Det finns förutsättningar att svänga skutan. Vi måste höja sysselsättningsgraden, och få fler som jobbar. Hur gör vi då för att lyckas?
För det första måste vi bryta statens skuldsättningsspiral. Här har SFP konsekvent påtalat att vi inte kan fortsätta låna mera för att finansiera vårt välfärdssamhälle. Det vore ödesdigert för kommande generationer. Det är vi som är i arbetsför ålder nu, som måste bära ansvar också för det ekonomiska arv vi lämnar efter oss. Den goda nyheten är att regeringen nu svängt utvecklingen, då vi för nästa år lyckats minska nettoupplåningen med 37 procent! Det är bra, och på den vägen måste vi fortsätta. Men vi behöver också hitta den rätta medicinen för att få den privata sektorn att växa, särskilt de små- och medelstora företagen, för det är där de nya jobben kan skapas.
Företagen behöver få ett bättre flyt för att kunna anställa och bidra till att svänga sysselsättningstrenden till det positiva. Det har visat sig under den senaste tiden att många små- och medelstora företag har problem med att få betalt för sina tjänster inom rimlig tid. Fastän betalningstiderna i Finland fortfarande är kortare än i övriga europeiska länder, bekräftas utvecklingen i den utredning som justitieministeriet och näringslivets organisationer tillsammans har gjort.
Det finns större företag som gärna använder de mindre företagen som bank, genom att tillämpa upp till 60 dagars betalningstid. Det här är något som jag anser att vi behöver ta tag i. De mindre företagen behöver precis som de större ha sin likviditet i skick för att fungera smidigt.
Därför har jag under veckan initierat en lägändring som Justitieministeriet nu kommer att bereda vidare. Lagändringen skulle innebära att betalningstiden får överskrida 30 dagar bara om det uttryckligen avtalats om det. Den nuvarande motsvarande gränsen är 60 dagar. Man kan säga att vi tagit lyra på företagens önskemål, och jag ser det som viktigt att vi nu kan signalera att vi går vidare med beredning av en lag som bättre motsvarar företagens nuvarande behov av kortare betalningstider. Samtidigt är det också viktigt att näringslivet överväger vad som kan göras genom frivilliga insatser för att överlag stöda en sund betalningskultur.
Anna-Maja Henriksson
Justitieminister, SFP
