SFP interpellerar, statsministern talar till folket, flyktingarna strömmar in i Europa och finländarna demonsterar i en massmanifestation mot regeringens sparpaket.
För första gången på över 36 år har SFP gjort en interpellation med avsikt att fälla regeringen. Svenska riksdaggruppen gjorde i veckan gemensam sak tillsammans med SDP, Gröna och Vänsterförbundet. Det var en märklig känsla jag fylldes av när jag tillsammans med mina gruppordförandekolleger stod i riksdagens kansli i onsdags för att lämna in interpellationen. Men samtidigt kändes det rätt, för regeringen är definitivt ute på fel väg då gäller utbildningen.
Varför gjorde vi det då? Jo vi anser att regeringens drastiska nedskärningar i utbildningen kommer att stå vårt land dyrt. Regeringen Sipilä sågar den gren som vi bygger Finlands framtid på, om man fortsätter med sina planer att skära i utbildningen med sammanlagt närmare 3 miljarder € under fyra år.
Landets ekonomiska situation är allvarlig och vi behöver hitta vägar framåt som ökar sysselsättningen, minskar arbetslösheten och ger landet exportinkomster. Det handlar om att hitta receptet på tillväxt. Att då skära i såväl dagvården, skolan som andra stadiets utbildning och därtill högskolorna i den omfattning regeringen tänkt, är kortsiktig och rent av farlig politik.
Vi har i årtionden byggt Finland med kunskap och kunnande. Den vägen behöver vi fortsätta på. Våra barn och unga som nu växer upp har rätt till en trygg och god dagvård, till en inspirerande skola med moderna läromedel och motiverade lärare. Våra unga behöver få känna att de finns framtidstro och möjligheter. Att de behövs i vårt samhällsbygge och att vi vill fortsätta utveckla vårt utbildningssystem för deras behov. Vi behöver inse at nya företagsidéer inte växer fram av sig själv. Att vi behöver öka kunnandet inom en rad områden för att klara konkurrensen från andra länder framöver. Finland kommer aldrig att kunna konkurrerera med låga löner. Det skall vi heller inte sträva efter. Däremot skall vi konkurrera med ett högt kunnande, med pålitlighet, med ett fungerande samhällssystem som bygger på rättsstatsprincipen och med avsaknad av korruption.
Inkommande veckas tisdag kommer interpellationen att debatteras i riksdagen och jag väntar mig en mycket livlig debatt. Faktum är att inför riksdagsvalet lovade samtliga partier att det nu är färdigt sparat på utbildningen. Här har nu såväl Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna svikit sina löften. Märkligt var också att KD valde att stå utanför interpellationen.
Under veckan har jag också besökt Berlin med riksdagens social-och hälsovårdsutskott. Vi fick en rejäl dos information om vad Tyskland gjort då det gäller arbetsmarknas- och pensionsreformer. Det mest angelägna temat var ändå flyktingkrisen. Tyskland har som vi vet agerat med öppet sinne och man beräknar nu att närmare en miljon asylsökande kommer till landet i år. Det är mycket. Därför är man också måna om att andra EU-länder bär sitt ansvar. Budskapet var klart, det kan inte vara enbart Tyskland, Sverige och Österrike som ska sköta situationen. Finland ska vara med och söka lösningar, och glädjande nog finns det också en stark vilja att hjälpa i vårt land. Tyvärr finns det också en tilltagande fientlighet och min epost har denna vecka stockats av mejl som kräver att vi ska stänga gränsen till Sverige. Det skall vi inte! Att som Ungern bygga taggtrådsstängslen, använda tårgas och vattenkanoner mot mänskor som söker en tryggare vardag är fullständigt oacceptabelt. Det vi måste satsa på nu är att hitta inkvartering för dem som kommer till vårt land, försnabba behandlingen av deras asylansökningar och snabbt bjuda språkkurser samt möjligheter till utbildning och jobb för dem som stannar.
