För ungefär 3 månader sedan var Senatstorget i Helsingfors en parkeringsplats för traktorer. Cirka 5000 jordbrukare från hela landet samlades till demonstration för att påminna regeringen om att det finländska jordbruket för tillfället befinner sig i kris. Sanktionerna mot Ryssland, försenade stödbetalningar, sänkta priser och utmanande väderförhållanden har slagit hårt mot vår inhemska matproduktion och bönderna har all rätt att vara upprörda! Det var en av de största bondemanifestationerna man sett i vår huvudstad. Ett nödrop från våra jordbrukare och en klar signal och vädjan om att något måste göras. Och vad har hänt? Jo, ingenting!
Det hade funnits en chans att korrigera saken då regeringen i veckan gav sin andra tilläggsbudget för i år. Men den chansen togs inte, vilket är svårt att förstå.
Den centerledda regeringen har inte med en enda konkret åtgärd visat att man vill underlätta vardagen för våra jordbrukare. Efter demonstationen i mars skedde en del förändringar på chefsnivå på Landsbygdsverket men utöver det har åtgärderna lyst med sin frånvaro. I regeringsprogrammet står det skrivet att den finländska matproduktionens lönsamhet ska förbättras och att den tunga byråkratin ska lättas. Detta är målsättningar som jag gärna omfattar, men jag undrar när regeringen tänker ta itu med arbetet att förverkliga dem? Det börjar nämligen blir ganska bråttom.
Att jordbrukarna inte fått sina stöd utbetalda i tid är fullkomligt oacceptabelt! Vilken annan yrkesgrupp skulle vänta på sin lön på samma sätt som bönderna tvingas göra? Dessutom har jordbrukets inkomster sjunkit med ca 40 procent under de senaste åren. I medeltal har inkomsterna sjunkit till 9 700 euro per gård enligt Naturresurscentralen (Luke).
Det är otroligt viktigt att vi har tillgång till inhemsk och närproducerad mat i framtiden. Vi är många som vill äta grönsaker, kött, fisk och spannmål från finländska gårdar, och kunna lita på att maten vi äter är ren och högklassigt producerad. Därför kan vi inte lämna våra matproducenter i en sådan utsatt situation som de nu är i.
Jag och mina kollegor i Svenska riksdagsgruppen anser att situationen är så ohållbar att vi tillsammans med Kristdemokraterna, de Gröna och Vänsterförbundet valt att göra en interpellation om regeringens jordbrukspolitik. Regeringen har helt enkelt inte visat att den tagit lantbrukskrisen på allvar. Vi vill se till att regeringen öppnar ögonen och skrider till konkreta åtgärder, för det behövs nu.
Låt mig också passa på att gratulera alla nyblivna studenter och alla som nu fått sin examen. Låt ”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor” också inge hopp om en ljusnande framtid för vårt lantbruk.
Anna-Maja Henriksson
Riksdagsledamot
SFP
