Henriksson anser att de här förhandlingarna om budgetramarna var regeringens sista chans att fatta beslut om nödvändiga reformer.
− Regeringen sysslar med "plåsterpolitik" Det främsta resultatet från ramrian verkar vara att korrigera den misslyckade aktiveringsmodellen för arbetslösa. Däremot blev familjeledighetsreformen ogjord. Det samma gäller nödvändiga reformer på arbetsmarknaden, som till exempel främjande av lokala avtal eller att avskaffa behovsprövningen av utländsk arbetskraft. De blev nu ogjorda under de här valperioden. Däremot är det bra att sysselsättningen har förbättrats och att det går bättre för Finlands ekonomi. Det är ändå främst tack vare det goda internationella konjunkturläget, säger Henriksson.
− Vart tog de betydande tilläggssatsningarna på utbildning och forskning vägen? Eller linjedragningen om en avgiftsfri småbarnspedagogik? De skulle verkligen ha behövts. Det dystra saldot av den här regeringen blev de massiva nedskärningarna i utbildningen.
Henriksson undrar om regeringen har beaktat att dess mål att nå 3 miljarder euro i inbesparingar med hjälp av social- och hälsovårdsreformen, troligen inte blir av.
− Ett flertal experter anser att det är osannolikt att det blir några kostnadsinbesparingar med hälsovårdsreformen. Tvärtom finns det risk för att kostnaderna ökar. Regeringen har inte klart kunnat visa hur inbesparingarna uppstår utan skjuter över ansvaret för detta på landskapen. Regeringens hela finanspolitik urvattnas om inbesparingarna uteblir, säger Henriksson.
