Förra veckan besökte jag EU-parlamentet i Bryssel för att presentera de rättspolitiska tyngdpunkterna för Finlands EU-ordförandeskap. Även om jag tidigare har varit minister i fyra år, så måste jag nog medge att hörandena i utskottet för rättsliga frågor (JURI) samt i utskottet för medborgerliga friheter och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) hörde till en av de mera utmanande situationerna jag varit med om under min politiska karriär. Samtidigt kändes det väldigt bra. Att få sitta där inför ledamöter från alla EU-länder, framföra mina synpunkter och svara på deras många frågor. Det var tufft men givande.
Jag lyfte bland annat upp de gemensamma europeiska värderingarna och stärkande av rättsstatsprincipen, förebyggande av korruption, förbättrande av brottsoffrens ställning, förebyggande av våld mot kvinnor, konsumentens rättigheter i EU med mera. Mitt inledningstal höll jag på engelska, men frågorna besvarade jag på svenska. Och också det fungerade bra.
De här samma frågorna fortsatte vi diskutera i Helsingfors denna vecka, när justitieministeriet tillsammans med statsrådets kansli som en del av Finlands EU-ordförandeskap höll en stor konferens om rättsstatsprincipen, demokrati och grundläggande rättigheter. Jag hade glädjen att öppna konferensen och talade bland annat om hur viktigt EU:s gemensamma värderingar och rättsstatsprincipen är för EU:s framgång. Den europeiska framgångssagan är byggd på demokratiska institutioner, jämlikhet, mänskliga rättigheter och förtroende.
Vid första anblick kanske vissa av de här frågorna känns avlägsna i vår vardag. Så är det ändå inte. Till exempel rättsstatsprincipen handlar i grund och botten om att varje medborgare, alla vi, ska kunna lita på rättssystemet och myndigheterna. Bland annat det att vi kan lita på att domstolarna är oavhängiga och att domarna inte är godtyckliga beroende på vem som sitter vid makten. Det här är ingen självklarhet i alla delar av världen. I EU är nu Polen och Ungern föremål för granskning. Hemma i Finland får vi jobba med att förkorta rättegångstiderna. Det finns säkert saker som kan förbättras i alla EU-länder.
Denna vecka har riksdagen också firat hundraårsjubileet av regeringsformen, vår första grundlag. K.J. Ståhlberg hade en central roll vid dess tillkomst. Vi har mycket att tacka våra tidigare beslutsfattare för att det finländska samhället är känt som en modern rättsstat, där man respekterar grundläggande rättigheter och friheter. Det var en högtidlig tillställning i riksdagen där republikens president Sauli Niinistö bland annat lyfte upp förtroende som en viktig stöttepelare i vårt samhälle.
Det blir en bråd höst för regeringen. Nästa vecka håller vi vår första budgetria, dvs mötet där regeringen kommer överens om hur nästa års budgetförslag ska se ut. För SFP är det viktigt med tilläggssatsningar på utbildning och forskning. Vi måste satsa på alla utbildningsstadier från småbarnspedagogiken till högskolorna och forskningen. Inte heller det livslånga lärandet ska vi glömma bort. Finland behöver en välutbildad befolkning om vi ska nå upp till en sysselsättningsnivå på 75 procent och mera. Vårt lands välfärd skapas genom arbete och företagsamhet. Det här målet är helt centralt och regeringsprogrammet ger en god utgångspunkt för detta. Vi måste också satsa på vården och höjningen av de lägsta pensionerna samt på vägunderhåll och infrastruktur. Regeringens beslut att skapa ett bolag kring det s.k. en-timmes tåget till Åbo tog också ett steg framåt under veckan. Just nu blåser det också kring posten. Att trygga postgången till skärgården är även viktigt. Det handlar i slutändan om jämlik behandling av befolkningen.
Anna-Maja Henriksson
Justitieminister, partiordförande SFP
