När jag tänker på svenskans betydelse påminns jag om en av mina första erfarenheter av att vara på sjukhus. Jag var fem år gammal och fick uppleva hur det känns att inte bli förstådd. Jag hade blivit intagen på öronkliniken i Helsingfors för en operation. Min mamma var tvungen att vara på jobb i Jakobstad. Jag låg en vecka i ett rum med flera andra barn. Alla talade finska. Det klarade jag ännu på något sätt av, men när inte heller flere av sjukskötarna förstod svenska, då kändes det illa. Så liten som jag var, fick jag försöka göra mig förstådd på den finska jag dittills lärt mig hos mormor och morfar i Kalajoki.
Jag tror att de flesta av oss har någon liknande händelse med sig i bagaget, där man inte blivit bemött på sitt språk, på svenska. Undersökningar visar också att det ofta är inom vården behovet att få tala sitt eget språk är som störst. Därför är det så viktigt att vi har vård på svenska i Finland och därför är beslutet att Vasa Centralsjukhus nu får fulljour så otroligt värdefullt. Varje barn, varje äldre, varje person ska ha tillgång till god vård på sitt modersmål.
Vi måste trygga svenskan och de språkliga rättigheterna i alla förvaltningsreformer som görs, inklusive social- och hälsovårdsreformen. Det är faktiskt så att dåligt genomförda förvaltningsreformer är något som påverkar de språkliga rättigheterna mest. Trots det finns det ingen helhetsbedömning av hur de otaliga förvaltningsreformerna i Finland påverkat den svenskspråkiga befolkningen. Det är en brist.
En annan sak som bekymrat mig under senaste år är språkklimatet. Enligt en utredning som tankesmedjan Agenda gjorde i våras upplever sju av tio att språkklimatet är dåligt i vårt land. Enligt undersökningen känner många finlandssvenskar att de bemöts med elakheter och spydigheter för att de talar svenska. Kring 20 procent av svararna hade övervägt att flytta från Finland på grund av språkklimatet. Och det är speciellt unga som funderar på att flytta. Därför är det viktigt för mig och regeringen att vi skapar ett bättre språkklimat. Alla finländare ska få känna sig lika värdefulla, oberoende av modersmål.
Finland är ett tvåspråkigt land och så ska det förbli. Det att finlandssvenskar idag känner diskriminering och hotfulla situationer är ett tecken på att vi i vårt goda land behöver förändring. Nu har vi chansen att gå framåt igen. Pendeln har svängt. Vi har en ny regering och ett av de mest språkvänliga regeringsprogrammen någonsin. Och när vi talar om det hårdnade språkklimatet ska vi komma ihåg att majoriteten av finskspråkiga upplever det som viktigt att bevara tvåspråkigheten i Finland. Det är ytterst centralt.
Förutom språkklimatet och att de språkliga rättigheterna ska tas i beaktande i förvaltningsreformer finns det två saker som är helt avgörande för vårt lands fortsatta tvåspråkighet. Nämligen utbildning och tillgång till media på svenska. Också svenskspråkiga ska kunna följa med och delta i samhällsdebatten såväl lokalt men också nationellt. Och att få gå i skola på svenska är helt grundläggande. När det gäller språkundervisningen överlag behöver vi ge våra barn möjligheter till mer språkundervisning inte mindre. Därför är det välkommet med t.ex. mera språkbad men också samarbete mellan den svenska och den finska skolan. Vi har mycket mera gemensamt än vad som skiljer oss åt. Vi är ett folk med två språk.
Anna-Maja Henriksson
Partiordförande, justitieminister SFP
