Julefriden och ett nytt årtionde närmar sig. För mig personligen ska det bli skönt att koppla av några dagar och njuta av tid tillsammans med min familj, mina nära och med min hund Romeo.
I politiken får man vara beredd på snabba, oväntade vändningar. De senaste veckorna har ändå varit ovanligt turbulenta. Först avgick ägarstyrningsminister Paatero och några dagar senare bad statsminister Rinne om avsked för hela sin regering. Det visar att tempot och kraven inom politiken har blivit allt hårdare. Jag hoppas innerligt att det vi nu sett inte är början på en ny politisk kultur där man söker snabbvinster för att försöka höja sitt understöd i följande gallup.
Hela härvan bottnar i diskussionen om Posten och om statens ägarstyrning. Låt mig säga det att postfrågan inte sköttes så bra som den borde ha skötts. Kommunikationen och processerna borde ha varit bättre, också från statsministerns sida.
Det är samtidigt viktigt att minnas att ingen av oss är ofelbar, vi gör alla misstag ibland. Därför var SFP:s riksdagsgrupp redo att ge Rinne en andra chans. Också SDP, De Gröna och Vänsterförbundet gjorde samma bedömning. Men trots det konstaterade Centern att de inte längre har förtroende för Rinne. Rinne bad då om avsked och uttryckte samtidigt sin vilja att det nuvarande regeringsprogrammet skulle fortsätta att förverkligas. Med sin avgång räddade Antti Rinne i praktiken möjligheterna för samma regeringsbas att fortsätta. Alternativet hade nämligen varit att han vägrat avgå, och då hade Centern antagligen fällt hela regeringen och vi hade kunnat stå inför nyval. Eller en helt annan regeringskoalition.
Vårt regeringsprogram är mycket bra och innehåller många för SFP viktiga saker. Satsningar på utbildning, sysselsättning, pensionärerna, arbetsvälmåendet, klimatet och jordbruket, barnen och familjerna. Bara för att nämna några. Dessutom är det ur det svenska språkets synvinkel det bästa programmet i modern tid. Nu gäller det för den nygamla regeringen med Sanna Marin som nyvald statsminister att kavla upp ärmarna och konkret jobba för att förverkliga programmet. Att nå en sysselsättningsgrad på 75 procent förutsätter också nya initiativ. Dem ska också SFP föra fram.
I ärlighetens namn är det ändå skäl att säga att det som hänt de senaste veckorna gör det nödvändigt att återskapa förtroendet särskilt mellan SDP och Centern. Här har vi i SFP en viktig roll. Vi har en långvarig tradition av att vara brobyggare i olika regeringar och inom finländsk politik i allmänhet. Det här kommer vi att fortsätta med.
Men nu står julen för dörren och snart tändas tusen juleljus. Jag ser fram emot att fira jul med familjen, träffa släkt och vänner, ta en skidtur eller två (bara det finns snö) och få koppla av efter ett år jag sent ska glömma. På vårt julbord kommer det finnas allt från fisk, sill, inhemsk julskinka till kålrot- och morotslåda. Jag vill också tacka alla er för allt det stöd jag fått under året. Ensam får man inget gjort, för framgång behövs stöd och lagarbete. Tusen tack. Jag vill avsluta med att önska er alla en riktigt god och fridfull jul och ett gott nytt år!
Anna-Maja Henriksson
Partiordförande, SFP
