Tal på Ekorosks 30-årsjubileumsfest
Justitieminister Anna-Maja Henriksson,
23.8.2021, Campus Allegro
Talat ord gäller
Bästa festpublik, hyvä juhlayleisö, alla vänner av Ekorosk – kakki Ekoroskin ystävät!
Det är en glädje för mig att idag få delta i festligheterna och å regeringens vägnar hålla festtalet här på Ekorosks 30-årsjubileumsfest.
On ilo ja kunnia saada osallistua Ekoroskin 30-vuotiasjuhliin tänään ja pitää juhlapuheen. On pitkä aika siitä, kuin viimeksi puhuin näin suuren yleisön edessä – ja se luonnollisesti johtuu koronaviruksesta. Onneksi tänään on mahdollista tavata näin kasvotusten.
Ekorosks 30:e jubileumsår inföll ju egentligen ifjol, år 2020. Men på grund av de märkliga tider som vi lever i firar vi i stället jubileumsåret nu, ett år i efterhand. Dessa 30, eller egentligen 31 år, har verkligen varit framgångsrika. Jakobstadsnejden och Österbotten har länge varit föregångare i vårt land då det kommer till återvinning och avfallssortering. Österbottens Avfallsnämnd var de facto den första avfallsnämnden i hela vårt land. Den grundades år 1996. På den tiden hade Ekorosk existerat i 6 år och hade redan då helhetsansvaret för avfallshanteringen i Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Kronoby, Larsmo, Oravais och Kaustby.
Ekorosk on vuosien varrella kasvanut. Näiden edellä mainittujen paikkakuntien lisäksi, myös Evijärvi, Veteli, Alahärmä, Kortesjärvi, Kokkola, Lohtaja, Kälviä, Ullava ja Kauhava ovat tulleet osiksi Ekoroskin toiminta-aluetta. Tänä päivänä Ekorosk toimii kymmenessä kunnassa ja palvelee 124 000 asukasta Pohjanmaan ja Keski-Pohjanmaan alueella.
Under dessa 31 år har mycket hänt. ”Sopsortering” har blivit allt vanligare, och i dagens läge är den en självklar del av vardagen för de allra flesta av oss. Men så har det inte alltid varit. Jag tror att vi är många som minns hur vi lärde oss att hantera hushållets avfall i vita och svarta påsar. Vita för det torra avfallet – svarta för det våta avfallet. Men det har inte varit helt självklart hur olika sopor ska sorteras. Jag minns till exempel att man i Ekorosks verksamhetsområde i tiderna haft långa diskussioner om hur strumpbyxor ska sorteras. Strumpbyxorna kom nämligen inte riktigt överens med de maskiner som man då använde på Ekorosks anläggningar. De var torrt avfall men skulle helst inte sättas i den vita påsen! Numera kan strumpbyxor tryggt slängas i vanligt energiavfall, men visst kan det ännu uppstå frågor om hur olika material på bästa sätt kan sorteras och återvinnas.
Paljon on tapahtunut näiden vuosien aikana. Jätteenlajittelu on nykyään ilmiselvä osa arkipäiväämme. Mutta näinhän se ei aina ole ollut. Meitä on varmasti monta, jotka muistamme, kuinka aikoinaan piti lajitella jätteet valkoisiin ja mustiin pusseihin. Kuivat jätteet valkoisiin – märät jätteet mustiin. Sukkahousuja lukuun ottamatta! Sukkahousut kuulivathan kuiviin jätteisiin, mutta niitä ei saanut laittaa valkoiseen pussiin.
Ekorosks verksamhet har alltid varit viktig, men den har nog aldrig legat mer i tiden än den gör just nu. Klimatuppvärmningen är ett faktum. För bara ett par veckor sedan publicerade FN:s klimatpanel IPCC sin senaste rapport. Budskapet i rapporten var tydligt – ambitiösa klimatåtgärder behövs, och de behövs nu för att vi ska kunna hindra att jordklotets temperatur stiger mer än 1,5 grader. Vi har redan denna sommar sett tydliga tecken på klimatförändring – juli månad var nämligen den varmaste månaden som hittills uppmätts i världen. Dessutom har översvämningar gjort människor hemlösa bland annat i Belgien, Nederländerna och Tyskland, och skogsbränder har härjat såväl här hemma, i bland annat Kalajoki, som i Europa och runtom i världen. Jordbävningen på Haiti nyligen har krävt närmare 1000 dödsoffer.
Ilmastonmuutos on tosiasia. Meillä kaikilla on syytä tarkistaa elämäntapaamme ja tehdä ilmastoystävällisiä valintoja. Kierrätys ja uudelleenkäyttö ovat tässä yhteydessä tärkeitä. Meillä kaikilla on vastuu osallistua ilmastotyöhön, koska kyse on meidän yhteisestä maapallosta. Hallituksen selkeä tavoite on, että Suomi on hiilineutraalinen vuoteen 2035 mennessä. Päästäksemme siihen, meidän on muun muassa päästävä eroon kertakäyttökulttuurista ja panostettava kierrätykseen ja uudelleenkäyttöön. Ekorosk, Pohjanmaa sekä Keski-Pohjanmaa toimivat tässä yhteydessä erinomaisina esimerkkeinä – jopa 98 % kaikista kotitalousjätteistä Ekoroskin toiminta-alueella kierrätetään. Se on vakuuttava luku!
I dagens läge, då klimatförändringar hotar och vi alla är tvungna att se över våra levnadsvanor och göra miljövänligare val, så är återvinning och återanvändning av yttersta vikt. Vi kan och bör alla vara med i klimatarbetet, för det handlar om vår gemensamma jord. Regeringens mål är att Finland är klimatneutralt senast år 2035. Världen över behöver vi bland annat bli bättre på att återvinna och återanvända. Och det gör vi minsann här i nejden! Hela 98% av allt hushållsavfall inom Ekorosks verksamhetsområde återvinns. Det är verkligen en imponerande siffra!
Arvoisa juhlayleisö!
On siis entistä tärkeämpää, että me panostamme kierrätykseen. Ilmastonmuutos on näyttänyt meille, että me emme enää voi elää samalla tavalla kuin ennen. Meidän on panostettava ympäristöystävällisiin ratkaisuihin ja teknologioihin. Tämä muutos ei koske ainoastaan Suomea vaan koko maailmaa. Esimerkiksi EU-tasolla tehdään jo paljon. EU on muun muassa muuttanut kuutta jätealaa koskevaa direktiiviä ja asettanut kunnianhimoisemmat tavoitteet yhdyskuntajätteen kierrätykseen. Tavoitteena on, että vuonna 2035 jopa 65 % EU:n yhdyskuntajätteestä tulisi kierrättää. Jatkossa EU vaatii jäsenmailtaan entistä tarkempaa jäteraportointia, minkä pohjalta Suomikin uudistaa kansallista lainsäädäntöään.
Behovet av en ny avfallslagstiftning har alltså påskyndats av de direktiv som EU antagit år 2018. Enligt direktiven ska 65 % av det kommunala avfallet återvinnas år 2035. Också målen för återvinning av förpackningsavfall höjs. 70 % av allt förpackningsavfall ska återvinnas före år 2035. Dessutom har direktiven olika återvinningsmål för olika slags förpackningsmaterial.
Återvinningsmålen är ambitiösa. I dagens läge är materialåtervinningsgraden i Finland cirka 42 %. Vi har alltså ännu en bit att gå innan vi når upp till 65 %. För att detta mål ska kunna nås behöver det bli lättare att återvinna, men det behövs också en attitydförändring. Vi måste alla bli bättre på att återvinna och återanvända istället för att slita och slänga. Här fungerar Ekorosk och Jakobstadsnejden som en ypperlig föregångare. Jakobstadsregionen har som målsättning att vara en klimatneutral region senast år 2035, samt en föregångare inom cirkulär ekonomi. Med dessa målsättningar och det aktiva arbete som görs i bland annat Ekorosk, har vi alla möjligheter att profilera regionen som Finlands klimatsmarta region.
Ehdotettu jätesäädöspaketti on herättänyt paljon keskustelua. Varsinkin jätteiden kuljetuksesta on käyty keskustelua, sekä eduskunnassa että yhteiskunnassakin. Monet ovat ehkä olleet huolissaan siitä, että uusi jätelaki heikentäisi pienten ja keskisuurten yritysten kilpailuaseman. On aivan selvää, että pienillä ja keskisuurilla yrityksillä on jatkossakin oltava mahdollisuuksia hoitaa kuntien jätteenkuljetukset.
Låt mig säga det högt – små och medelstora företag ska också i framtiden kunna ta hand om kommunernas avfallstransporter. Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att utvärdera hur den nya avfallslagen fungerar speciellt då det kommer till små och medelstora företags konkurrensställning. Detta är något som vi tar på största allvar. Lagen ska inte få försämra konkurrensställningen för mindre företag. Regeringen har därför även beslutat att utföra ett projekt vars syfte är att främja konkurrenssättningen av avfallstransporterna, så att också mindre transportföretag kan delta i anbudsförfaranden och få transportentreprenader.
Det är alltså inte regeringens vilja att endast de stora bolagen skulle ta hand om avfallstransporterna I framtiden. För SFP är det självklart att det är i de små och medelstora företagen som flest arbetsplatser skapas. För oss är det också självklart att vi behöver höja sysselsättningsgraden i vårt goda land. För att höja sysselsättningsgraden behöver vi därför skapa förutsättningar för små och medelstora företag att verka och utvecklas, bland annat genom att på samma villkor som större företag kunna delta i kommunala upphandlingar.
I regeringen har vi det senaste året arbetat väldigt mycket med hållbarhet. Fokus har legat på hållbar utveckling och hållbar tillväxt. Den nya avfallslagstiftningen, som lägger mera fokus på återvinning och cirkulär ekonomi, handlar i grund och botten också om en hållbar utveckling. Själv sitter jag tillsammans med ett antal ministerkolleger i ministerarbetsgruppen för hållbar tillväxt, där vi har tagit fram ett ambitiöst program för hur Finland ska kunna skapa tillväxt på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt efter coronapandemin. Det handlar i högsta grad också om hur vi i Finland ska allokera det så kallade EU-stödpaketet hos oss nationellt. Vi är överens om att 50 % ska gå till så kallad grön omställning.
Suomen kestävän kasvun ohjelmalla tuetaan ekologisesti, sosiaalisesti ja taloudellisesti kestävää kasvua. Ohjelma vauhdittaa kilpailukykyä, investointeja, osaamistason nostoa sekä tutkimusta, kehitystä ja innovaatioita. Meidän on mentävä kohti hiilineutraalia hyvinvointiyhteiskuntaa, ja meidän on tehtävä se oikeudenmukaisilla ratkaisuilla. Mahdolliset veronkorotukset ja rakennemuutokset eivät saa kohdistua epäoikeudenmukaisesti.
Satsningar behövs på forskning, utveckling och innovationer. Finland har också alla möjligheter att vara med i täten då det gäller att skapa klimatsmarta lösningar för framtidens samhällen. Vi ser det också bland annat nu i de satsningar som görs i Vasaregionen kring energiklustret.
För att våra barn och barnbarn ska kunna simma i våra hav och sjöar, och njuta av våra vackra, varierande årstider också i framtiden, behöver vi gå mot ett koldioxidneutralt samhälle. Hur vi återvinner och återanvänder våra resurser är en del av lösningen, men det handlar också om att använda de resurser vi har på ett mera effektivt sätt, att satsa på digitalisering och nya teknologier. Vi behöver också se till att de förändringar som görs är rättvisa, att eventuella skattehöjningar och strukturförändringar inte slår hårdare mot dem som bor på landsbygden än de som bor i städer. Att vi hittar helhetslösningar som gör att alla finländare kan göra mer hållbara val – val som känns rättvisa och ansvarsfulla. Det handlar också om trafiken, möjliggörande av gas- och elbilar – det handlar om utveckling av vätgaslösningar etc.
Bästa festpublik – hyvä juhlayleisö!
Hallituksen budjettiriihi on kahden viikon kuluttua. Se on ensi kädessä budjettiriihi eikä ilmastoriihi. Mutta toki on todella tärkeää, että hallitus myös lähiaikoina tekee päätöksiä siitä, miten pääsemme kunnianhimoiseen tavoitteeseemme hiilineutraalisuudesta 2035. Olemme jo päässeet aika pitkälle, mutta vielä on tällä saralla tekemistä.
Olen kuitenkin erittäin tyytyväinen siihen, että valtiovarainministeriön esitykseen sisältyy RKP:n malli kaksivuotisesta kokeilusta, jossa kotitalousvähennystä korotetaan merkittävästi. Tätä minä ja RKP olemme ajaneet voimakkaasti jo pidemmän ajan. Olen vakuuttunut siitä, että korotettu kotitalousvähennys nostaisi työllisyysastetta. Uskon myös, että meillä on syytä kehittää kotitalousvähennystä, jotta se tulevaisuudessa tukisi myös kiertotaloutta. Ilmasto- ja ympäristökysymyksissä on tärkeää saada kansa mukaan ja on myös tärkeää välttää vastakkainasettelua. Kotitalousvähennys on hyvä porkkana ja voisi sen takia toimia myös, kun haluamme vahvistaa kiertotaloutta.
Försöket innebär bland annat att hushållsavdragets maximibelopp och den avdragbara andelen av kostnaderna höjs för dem som avstår från oljeuppvärmning. I praktiken handlar det alltså om att byta ut oljepannor mot ett uppvärmningssystem som inte använder sig av fossila bränslen. Hushållsavdragets maximibelopp höjs från 2250 euro till 3500 euro, och den avdragbara andelen höjs från 40 % till 60 %. Den förändringen ska vara i kraft till 2027. Jag tror att vi har skäl att tänka kreativt och ytterligare utveckla hushållsavdraget så att det i framtiden också stöder den cirkulära ekonomin.
Hyvä juhlayleisö, haluan vielä kerran kiittää Ekoroskia, sen kaikkia jäsenkuntia, kuntien päättäjiä ja asukkaita siitä tärkeästä työstä, jota te teette. Yhdessä täällä tehdään tärkeätä ilmasto- ja ympäristötyötä.
Det är fantastiskt att vi har en återvinningsföregångare som Ekorosk här i Jakobstadsnejden. Grattis till era 31 framgångsrika år och lycka till i de många, många år ni har framför er! Å regeringens vägnar framför jag mina varma gratulationer och önskar varmt lycka till framöver. Hallituksen puolesta haluan onnitella lämpimästi ja toivottaa menestystä myös tuleville vuosille!
Kiitos – Tack!
