Jag brukar säga att skolan är vår kronjuvel. En god utbildning för våra barn och unga är en av våra viktigaste framtidsfrågor. Vad vi gör och vad vi borde göra inom utbildningen är något som ofta diskuteras – inte minst vart tredje år i samband med att PISA-resultaten publiceras. I december var det dags för de senaste resultaten.
För Finlands del var resultaten på många sätt förväntade, men väckte samtidigt många tankar. Det glädjande är att 15-åringarnas resultat fortsättningsvis är goda och ligger ovanom OECD-ländernas medeltal. Trots det har resultaten försämrats avsevärt. Samma trend syns i många länder, och kan delvis bero på coronapandemin. Men våra resultat har sjunkit redan en längre tid, och kan inte förklaras av en enskild orsak.
För den svenska skolan i Finland vill jag ändå lyfta på hatten. Här har den nedåtgående trenden inte varit lika markant och i naturvetenskaper presterade de svenska skolorna nu rentav bättre än senast. Det här är ett mycket positivt trendbrott.
Det som oroar mig mest gällande resultaten är ändå läskunskaperna. Delvis ser vi en ordentlig försämring, men också en större ojämlikhet. Ungefär en femtedel av de unga når inte upp till den nivå som behövs för att man ska klara sig i skolan och i samhället. Det är fler än under senaste PISA-omgång och det här är något vi måste ta på allvar.
Nu behöver vi en högre växel för att trygga de grundläggande färdigheterna – att läsa, skriva och räkna – hos alla barn. Därför är jag också som undervisningsminister glad att regeringen satsar 200 miljoner euro mer på den grundläggande utbildningen från år 2027. Vi lägger till tre årsveckotimmar i de lägre klasserna i modersmål och matematik från år 2025. Det här ger arbetsro för att öva mera. Vad som sker i hemmen spelar också en stor roll för läsintresset – att sitta ner med sitt barn eller barnbarn med en sagobok är guld värt, på många sätt.
Det andra vi kommer göra är att förnya stödet i lärande. Målet är mindre administrativ börda för lärarna och att de elever som behöver stöd också får det i rätt tid och på rätt sätt. Vi stärker också elevhandledningen på alla utbildningsnivåer.
Något som verkligen bekymrar mig är att skillnaderna i inlärning mellan eleverna har ökat. Därför är också permanentandet av det så kallade jämlikhetstödet till ca 50 miljoner euro per år viktigt. Det möjliggör mindre grupper eller mer personal till småbarnspedagogiken och skolor där det finns behov att jämna ut skillnader i inlärningen som beror på exempelvis socioekonomiska faktorer.
Målet är klart; vi ska höja kunnandet. Därför är de satsningar regeringen nu gör på den grundläggande utbildningen så viktiga. I Finland har vi mycket att tacka våra lärare för. I den föränderliga värld vi lever i är det viktigt att lyssna till utbildningspersonalens åsikter. Det är ni som är de verkliga experterna på skolvardagen.
