Skolan är i nyckelposition då vi talar om att trygga framtidens välfärd. Därför skall vi ha beredskap att satsa på barnen, skolan, bildningen och utbildningen.
Grundutbildningen är också basen för ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Just nu är också behandlingen av regeringens första jämställdhetsredogörelse genom tiderna inne på slutrakan i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet. Redogörelsen skall vi ännu hinna debattera och godkänna i plenum före riksdagen upphör med sitt arbete den 15 mars. En stor enighet har nått om att jämställdhetsplaner också måste fås in i den grundläggande utbildningen, och så kommer med all sannolikhet att ske. Också undervisningsmaterialet skall synas med jämställdhetsglasögon på näsan.
Vad gäller språkundervisningen är det dags att en gång för alla komma till skott med nya undervisningsmetoder. Att lära sig kommunicera och våga använda språket måste ges en större plats i undervisningen. Språkbadsverksamheten kunde utvidgas i dagvård och skola och språkundervisningen tidigareläggas. Vi har goda exempel på väl fungerande språkbad såväl i Vasa som i Jakobstad. Det är dags att sprida den pedagogiken också till övriga kommuner i Österbotten.
Den så kallade timresursreformen, som ju handlade om framtidens skola, gick i stöpet strax före jul på grund av centerns motstånd. Det var oerhört tråkigt. Mycket arbete hade lagts ner och vi hade verkligen behövt reformen. Den skulle bl.a ha medfört ökade gymnastiktimmar i de lägre klasserna, tidigareläggning av språkundervisningen och större språkutbud.
Med tanke på Finlands konkurrenskraft i framtiden, är jag helt övertygad om att vi borde satsa på ökade språkkunskaper hos våra barn och unga. Det enda språk som gått framåt de senaste åren är engelskan. Alla andra har backat, det gäller inte bara svenskan i den finska skolan, utan också tex tyskan, franskan och ryskan. Finland kommer aldrig att kunna konkurrera med billig arbetskraft eller billig energi. Det är med kunnande och kompetens som vi skall ta oss fram. Då är det naturligtvis så, att ju bättre du kan kommunicera med dina handelspartners, dess bättre förutsättningar har du att lyckas. Självfallet är engelskan viktig, men vi behöver också de andra språken. Sverige är för tillfället vår största handelspartner. Tyskland och Ryssland hör också till de för oss viktiga.
Därför hör jag till dem som också gärna reformerar vår studentexamen, så att det skulle bli obligatoriskt att skriva två språk förutom modersmålet. Det kunde också vara sk ”korta” språk. Med dagens system där allt utom modersmålet är frivilligt, finns inte de rätta morötterna för gymnasisterna att skriva flere språk. Därför går det lätt så att man väljer att gå där ribban är lägst, då det gäller språken. Det har vi tunga bevis för då man studerar vad som hänt sedan studentexamen reformerades.
Jag upplever det också som positivt att undervisningsminister Virkkunen flaggar för en nationell språkstrategi. Det finns med andra ord mycket att göra då det gäller skolan efter nästa riksdagsval. Bland annat därför behövs SFP i nästa regering. Med tillräckligt stöd av våra väljare, skall det gå vägen.
Anna-Maja Henriksson
riksdagsledamot, SFP