Ny faderskapslag gör livet lättare för tusentals finländare

En arbetsgrupp vid Justitieministeriet har det senaste året arbetat med en ny faderskapslag som skall ersätta nuvarande lag från 1976. I tisdags överlämnade arbetsgruppen sitt betänkande till mig. Förslaget innebär ett stort steg i en modernare riktning som motsvarar dagens samhälle.

Gruppen föreslår bland annat att erkännandet av faderskap skall bli lättare. Behovet av förändring beror bland annat på att familjestrukturen och sättet att leva har ändrat markant under de senaste 35 åren. Numera föds över 40 % av barnen utanför äktenskapet. De allra flesta av dem – eller ungefär tre fjärdedelar - i en sambofamilj där pappan är såväl känd som villig att erkänna faderskap.

Den nya lagförslaget skulle innebära en stor förbättring för alla dessa familjer. Pappan skulle kunna erkänna faderskapet redan i samband med besök på rådgivningen tillsammans med mamman under graviditeten. Det är ett naturligt sammanhang där de flesta blivande fäder deltar aktivt. Föräldrarna skulle vid dessa så kallade klara fall slippa att i efterhand gå till kommunens socialtjänst för att erkänna faderskapet. Det här skulle underlätta livet för tusentals par varje år.  I oklara fall skulle erkännandet också i fortsättningen ske efter barnets födelse.

Flera andra förändringar föreslås också, bland annat skulle moderns rätt att motsätta sig en faderskapsutredning slopas eftersom man vill att barnet skall få möjlighet att lära känna båda sina föräldrar. Vid särskilda fall, som exempelvis incestfall eller våldtäkter, kunde dock socialarbetaren välja att avbryta faderskapsutredningen om man bedömer att det är bättre för barnet.

En annan betydande ändring som föreslås är att rätten att väcka talan om fastställande av faderskap återinförs också för dem som fötts utom äktenskapet innan den nuvarande lagen om faderskap trädde i kraft. När den nuvarande lagen trädde i kraft 1976 begränsades talerätten till fem år.  En talan som innebär att faderskapet fastställs retroaktivt skulle ändå enligt förslaget medföra begränsningar i arvsrätten.

Arbetsgruppens betänkande kommer nu att sändas på remiss. Var och en kan också lämna sin åsikt om de viktigaste förslagen via en enkät på webbplatsen dinasikt.fi. Efter att remissrundan är klar så gör vi eventuella justeringar vid Justitieministeriet före jag för lagförslaget vidare till riksdagen under nästa vår.

Anna-Maja Henriksson
Justitieminisister (SFP)