Boris Sjögård beskyller i sin insändare av den 22.10 SFP för att inte ha bevakat Svenskfinlands intressen i samband med statsandelsreformen. Påståendet är grundlöst. Låt mig kort beskriva varför.
SFP har genomgående i regeringen jobbat för behållande av svenskspråkighetskriteriet i statsandelsreformen. Vårt mål var att kommunerna fortsättningsvis skulle ha fått statsandel för antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. Den linjen drev vi ända till slut, men fick inte stöd av de andra regeringspartierna.
Bra att veta är också att då de första förslagen till nya kriterier kom, var språkkriteriet uppbyggt så att en kommun som är tvåspråkig skulle ha fått ett tillägg för sitt hela antal invånare. Detta kunde SFP naturligtvis inte godkänna, för det hade inneburit att de stora städerna, som t.ex. Helsingfors, Vanda och Esbo hade blivit rikligt belönade p.g.a. sitt stora invånarantal. Det kan också nämnas att det för hela landskapet Österbottens del fanns beräkningar i det skedet som skulle ha inneburit ett totalt minus på dryga 20 miljoner euro för landskapet som helhet. Kriteriet blev slutligen uppbyggt så att det delvis beräknas per totala antalet invånare och delvis per antalet svenskspråkiga. I det slutliga förslaget landade landskapet Österbottens kommuner på ett totalt minus på 2,6 miljoner euro.
Efter utlåtanderundan i våras försökte SFP ännu få ändringar till stånd, i syfte att lindra effekterna för de enspråkigt svenska kommunerna. Detta vann inte heller nu gehör hos de övriga fem regeringspartierna. Jag konstaterade då, att regeringen åtminstone bör ge de som vill, möjlighet att söka sig frivilligt tvåspråkiga, så att de kan få sin nya språkliga status samtidigt som reformen träder ikraft. Detta blev sedan också regeringens beslut.
Därför är det helt fel att beskylla SFP för att i denna fråga inte ha fört finlandssvenskarnas talan. Det är just det vi gjort. Utan vår insats hade helhetsresultatet också för de tvåspråkiga kommunernas del varit betydligt sämre.
Nu är det viktigt att komma ihåg att det är Närpes stad och dess fullmäktige som besluter om staden vill söka sig tvåspråkig eller inte. Regeringen har för sin del möjliggjort det. Att tala om statlig utpressning är i högsta grad missvisande. Utan Sfp:s insats hade dörren varit stängd för att anhålla om att bli frivilligt tvåspråkig fram till år 2023. Jag kan ändå inte tro att Sjögård anser att detta hade varit en bättre lösning.
Nu får Närpes stad ta ställning till om man vill säga ja till att bli tvåspråkig redan 2015 och samtidigt få möjlighet att få ca 2 miljoner euro till i statsandelar. På 9 år fram till 2023 handlar det alltså om ca 18 miljoner euro. Bollen är således hos kommunens förtroendevalda. Att det finns alternativ att ta ställning till är SFP:s förtjänst.
Anna-Maja Henriksson
Justitieminister, SFP:s vice ordförande