Vid kusten äter sälen och skarven lika mycket fisk som mänskan fiskar upp. Rapporten bekräftar det som skärgårdsbefolkningen erfarit redan länge. Skarven och sälen påverkar fiskebestånden. Tyvärr har befolkningens oro inte tagits på fullaste allvar av alla våra myndigheter. Det är en oroväckande utveckling. Medborgarna måste kunna lita på våra myndigheter och att myndigheterna lyssnar på medborgarna. Annars är vi ute på farliga vatten.
Jag ledde våren 2016 en nationell skarvarbetsgrupp som tillsattes av miljöminister Kimmo Tiilikainen. Gruppens uppdrag var att komma med konkreta förslag för att åtgärda de problem som skarven förorsakar, inom ramen för gällande lagstiftning och med beaktande av EU:s fågeldirektiv. Vi presenterade flera olika förslag på åtgärder som skulle minska den skada skarven förorsakar. Bland annat föreslog vi regionala samarbetsgrupper för att skapa lokala handlingsplaner och för att lösa konflikter. Vi föreslog också att undantagstillstånden för till exempel skyddsjakt ska blir mer flexibla och att bevisbördan ska göras lättare. Dessutom ansåg vi att fiskare ska ha rätt att skrämma bort skarvar utan att behöva tillstånd. Arbetsgruppen ville även att tillståndsprocessen skulle bli lättare och att svaren skulle komma inom rimlig tid. I rapporten framkom även att om resultaten uteblir, kan en ändring av naturvårdslagen bli aktuell.
Ändå verkar det fortfarande vara så att regeringen trots alla serverade förslag inte tagit saken på fullt allvar. De tydliga åtgärderna lyser med sin frånvaro. Det verkar som om regeringen inte har ett genuint intresse att ta itu med saken. Samtidigt visar det att det i vår nuvarande regering inte finns tillräckligt med förståelse för livet i skärgården.
Bristen att förstå regionernas, i detta fall Åbolands skärgårds särdrag har även i andra sammanhang aktualiserats flera gånger under denna valperiod. Det är bra att minnas att kommunikationsministeriet planerade att införa ett försök med passageraravgifter på förbindelsebåtarna i Skärgårdshavet och Finska viken. Införandet av avgifter skulle ha varit en stor belastning för både skärgårdens företagare och alla skärgårdsbor. Tack vare aktiva SFP insatser backade som tur ministeriet och ministern till sist från sina planer. Förnuftet segrade. Men utan Stefan Wallins och andra SFP riksdagsledamöters grundliga kännedom om skärgårdens särskilda förhållande skulle så inte ha skett. Vi ska inte heller glömma att utan Wallins engagemang skulle vi knappast få uppleva det goda beskedet om att Pargasbor och fritidsboende som vistas i staden minst fyra veckor ska få TBE-vaccinet avgiftsfritt. Också här behövdes lokalkunskap och ett genuint intresse för skärgården.
För att skärgårdens och hela Åbolands röst ska höras i riksdagen är en sak helt klar. Det behövs en SFP-riksdagsledamot från Egentliga Finland även i fortsättningen.
SFP kommer denna gång att gå till val på egen lista. Första gången sedan år 2003. En lite ny situation för oss. Men jag ser mycket positivt på det. Vi kommer nämligen att ha 17 mycket duktiga kandidater som ni väljare har att välja emellan. Det är enbart positivt. SFP går med mycket goda förutsättningar in i valet. Vi ska vinna vårt mandat igen! Men det förutsätter naturligtvis att vi får väljarna att aktivera sig. Där har också du en viktig uppgift. Varje röst kan vara avgörande!